Jag tänkte såhär. Att nu ska jag framföra en smärre presentation av mig själv. För vem vet - kanske finns därute någon som inte har en aning om vilka vi är och vad i allsin dar vi ska ha en blogg för?
Det vet kanske inte vi heller. Eller jo, vi vet ju vilka vi är. Så då kan vi svara på femtio procent av de två frågorna, såvida någon därute alltså har dessa frågeställningar.

Jag kör.

Jag bor i Fredhäll i en andrahandslägenhet där min syster bott före mig. Här finns ett fint rum, ett litet kök och en söt balkong. Badrum förstås också, man måste ju kissa och bajsa och tvätta sig ibland!
Jag bor här med en som jag är ihop med. Det vet jag att vi är för jag frågade honom det efter en tid då vi börjat träffas men det är ju snart tre år sedan så om jag inte hade frågat honom det hade jag kanske ändå förstått det så småningom.
Han är från samma lilla stad som jag och han spelar musik hela tiden och är ball. Jag är också ganska ball och det talar jag om för honom ibland.

Jag har dansat sedan jag var liten och när jag var femton sökte jag till estetprogrammet. I tvåan lärde min lärare mig vad modern dans kunde vara för något och helt plötsligt fanns det inget annat för mig.
Efter gymnasiet for jag min kos till München där jag påbörjade en yrkesutbildning inom modern dans! Där skulle man vara smal och duktig och inte tänka på så mycket annat än sina fötter och sånt.
Tja, det gick som så att jag gjorde mig illa på kroppen här och där och då bestämde jag mig för att säga tack och adjö och dra till Stockholm i stället. Det ingick förstås en hel del om och men.
MEN nu är jag här där jag är och är förstås superlycklig för att jag något så när "vet vad jag vill/ska göra med mitt liv" och sånt är ju alltid hur bra som helst! (ingen press, alla som inte ännu vet)
Jag ska plugga danspedagogik i en massa år och bli svinbra, sedan ta chansen att få andra människor att upptäcka dansen!
Chansen rimmar på dansen, hurra!

Ibland är jag arg och sur och har prestationsångest och grubblar alldeles för mycket.
Då är det sjukt bra att jag har Kristin för då smsar jag henne såhär typ:

- Hejhej nu kom min klump i magen angående resultatet om skolan.

Då svarar hon såhär exakt:

- Eliminera klumpen! Ät några sviskon och bajsa ut den.

Nu tänker jag alltid på sviskon när jag får en klump i magen.
Då blir jag fnissig i stället och klumpen försvinner.
Jag är förresten en sån som påstår sig ha gillat Mumintrollen innan det blev en trend och så är det faktiskt. Men sånt kan vi inte gå in på nu, det får komma senare.

Auf Wiederhören